Dags att runda av dagen med puss på pannan från mig. Endast -6 ute och dagarna har blivit ljusare mycket längre. Det känns inte helt fel.
En liten treåring hade otåligt väntat på fammo och faffa och när vi dök upp hemma hos dom så kastade hon sig i mina armar och massor med kramar delades ut. Såna ögonblick är det mest fantastiska som finns och jag fylls av lycka. Finaste barnbarn om du visste så mycket jag älskar dig..
Lillpluttan Moa sov då vi anlände men sen fick jag kvalitetstid med henne. Goaste flickebarn....så kramig och lugn, älskar dig så otroligt mycket....dessutom blev hon 9 månader i dag, tänk så tiden går fort
Moa, nästan två månader gammal förra midsommaren på fotot. Vi har en pratstund, hon och jag.
Tuva-Lisa skänkte oss en teckning med påklistrade Hello Kitty. Denna ska ramas in för att sparas. En treårings verk måste ju arkiveras.......
Efter en sån här dag känns det som jag svävar högt och flyger fram, en ny kraft i mig har fyllts på och den kallas kärlek....